Två slitna krigare

Nu ligger jag och Fia utslagna på varsin madrass och är trötta som få. Den 18 timmar långa tågresan tog nog kål på oss. Puh. Och vi har typ inga möbler. Och inga gardiner. Och ingen mat. Haha. Det blir nog toppen det här.

Och imorgon börjar skolan igen. Herregud, vad skumt det känns. Det har gått så fort. Hela sommaren har bara rusat iväg. Hjälp. Men det har hänt så mycket roligt, så jag ska verkligen inte klaga. Men jag skulle ljuga om jag inte sa att jag saknar er redan. För det gör jag.

Ja, skumt inlägg det här. Men jag är trött.
Vi hörs, puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0